Vanja Nyberg – Smärtrehabilitering i Sverige- en kvalitetsregisterstudie

  • 27:09
Vanja Nyberg, PT PhD . Samhällsmedicin och rehabilitering, Rehabiliteringsmedicin, Umeå universitet.

Bakgrund: Långvarig smärta från rörelseapparaten kan orsaka lidande och aktivitetsbegränsningar hos den enskilde, samt stora samhällskostnader. Det finns evidens för att kognitiv/ beteendeorienterad interdisciplinär rehabilitering har positiv effekt på funktion och aktivitetsförmåga men resultaten för arbetsförmåga varierar. För att underlätta jämförelser på nationell nivå och granskning av enstaka program har Nationella Registret över Smärtrehabilitering (NRS) sedan 1998 samlat data på alla patienter som remitterats till rehabiliteringsenheterna i Sverige.
Syftet med denna avhandling var att förbättra kunskapsbasen om smärtrehabilitering i Sverige med hjälp av validerade självrapporterade instrument om smärta och dess konsekvenser som ingår i NRS.
Metod:. Uppgifter insamlade för 19 833 patienter (6 002 män och 13 831 kvinnor) varav 7 289 deltog i arbetsförmågehöjande program har använts. Individuella sjukfrånvarouppgifter samlades in från Försäkringskassans databas ett år efter deltagande i rehabiliteringsprogram.
Resultat: Resultaten av fyra studier ingående i avhandlingen visade att NRS kunde ge en grund för vetenskapligt arbete. Det verkade som att kontextuella faktorer, som patienternas egna förväntningar om framtiden, utbildning, kön, faktisk sjukfrånvaro och sysselsättningssituationen hade större betydelse för effekten av rehabiliteringsprogrammet än smärtans egenskaper, depression eller aktivitetsbegränsning
Multidimensional Pain Inventory (MPI) användes för att bedöma resultaten av behandlingsinsatser. En minskning av smärtans svårighetsgrad och inverkan på aktiviteter minskade risken av att vara heltidssjukskriven. Å andra sidan var MPI-profilerna Dysfunktionell, bland både män och kvinnor, och Interpersonell, bland kvinnor, associerade med högre odds av att vara heltidssjukskriven.
Konklusion: Den kognitivt beteendeinriktad interdisciplinära smärtrehabiliteringen som genomfördes i de enheter som ingår i NRS visade förbättringar enligt MPI efter avslutat smärtrehabiliteringsprogram och denna förbättring kvarstod även efter ett år. Dessutom minskade dessa program nivåerna av heltidssjukskrivning ett år efter avslutat program. Resultaten tyder också på behovet av att skräddarsy rehabiliterande strategier på olika sätt för män och för kvinnor samt för olika coping profiler.