Lena Hedén – Distressing Symptoms in Children with Cancer in General
Distressing Symptoms in Children with Cancer in General; During Needle Procedures in particular
Lena Hedén, barnsjuksköterska, medicine doktor, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, Högskolan i Borås och Institutionen för kvinnors- och barns hälsa, Uppsala universitet.
I Sverige drabbas ca 300 barn varje år av cancer. Cancerbehandlingen pågår under några månader upp till 2,5 år förut- satt att inga komplikationer uppstår. Det är en lång tid i ett barns liv. I en longitudinell studie rapporteras smärta som det mest förekommande besvärande symtomet under och efter cancerbehandling hos barn (2). Smärtan kan delas in i sjukdoms-, behandlings- och procedurrelaterad smärta. Där procedurrelaterad smärta definieras ”smärta som sjuk- vårdspersonal tillfogar barn och ungdomar när de genomgår undersökningar och behandlingar”. I litteraturen varierar siffrorna lite men ungefär tio procent av barn rapporterar stickrädsla och närmare 40 % av alla smärtepisoder för barn med cancer kan härledas till procedurer.
För att säkerställa intravenös access har barn med cancer ofta en venport inopererad, men trots hudbedövning upplevs nålsättning i venport som smärtsam och skrämmande för en del barn. Med en relativt homogen undersökningsgrupp där rädsla, obehag och smärta kunnat studeras vid nålsättning på ett standardiserat sätt visar resultaten från min forskning att:
• distraktion med såpbubblor eller användning av värmekudde minskar rädsla och obehag vid nålsättning mer än enbart standardbehandling.(3)
• låg dos mixtur midazolam 0,3 mg/kg minskar likaså rädsla och obehag vid nålsättning hos barn med cancer, sär- skilt hos de yngre barnen.(4)
• mixtur morfin 0,25 mg/kg inte har bättre effekt än placebo på rädsla, obehag eller smärta vid nålsättning.(5)
• högdos paracetamol 40mg/kg inte har bättre effekt än placebo på rädsla, obehag eller smärta vid nålsättning.(6)
I interventionsstudierna användes standardbehandling i form av hudbedövning och information samt tillägg av pröv- ningsläkemedel för respektive farmakologisk studie.
Förhoppningsvis kan dessa resultat ligga till grund för utbildning för barn, föräldrar och personal inom barnsjukvår- den. Förutsättningar för en lyckad procedur ökas genom en bedömning av barnets förmåga att klara proceduren utifrån utvecklingsnivå och tidigare erfarenheter inom hälso-och sjukvården. För de flesta barn är det troligtvis tillräckligt med standardbehandling (t.ex. EMLA och information) med tillägg av distraktion vid behov, men för en del är detta otillräckligt och man kan behöva ett tillägg av farmakologiska interventioner, se Läkemedelsverkets behandlingsrekom- mendationer. (7)
1. Hedén L. Distressing Symptoms in Children with Cancer in General; During Needle Procedures in Particular. Acta Universitatis Upsaliensis: Uppsala; 2012.
2. Hedén L, Pöder U, von Essen L, Ljungman G. Parents' Perceptions of Their Child's Symptom Burden During and After Cancer Treatment. J Pain Symptom Manage. 2013;46:366-75.
3. Hedén L, von Essen L, Ljungman G. Randomized interventions for needle procedures in children with cancer. Eur J Cancer Care. 2009;18(4):358-63.
4. Hedén L, von Essen L, Frykholm P, Ljungman G. Low-dose oral midazolam reduces fear and distress during needle procedures in children with cancer. Pediatr Blood Cancer. 2009;53(7):1200-4.
5. Hedén L, von Essen L, Ljungman G. Effect of morphine in needle procedures in children with cancer. Eur J Pain. 2011;15(10):1056-60.
6. Heden L, von Essen L, Ljungman G. Effect of high-dose paracetamol on needle procedures in hildren with cancer - a RCT. Acta paediatrica. 2014;103(3):314-9.
7. Behandling av barn i samband med smärtsamma procedurer i hälso och sjukvård – Kunskapsdokument. Information från Läkemedelsverket 2014;25(3):9–22.
