Det smärtar mig att jag inte kan göra det jag vill – reumatisk ledsmärta i vardagen

Mathilda Björk, leg arbetsterapeut och biträdande professor, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Linköpings universitet. Reumatoid artrit (RA) är en kronisk inflammatorisk sjukdom som ofta leder till funktionshinder. Trots att ett tidigt omhändertagande och nya biologiska läkemedel har introducerats de senaste decennierna och minskat exempelvis sjukdomsaktiviteten avsevärt, så upplever många patienter fortfarande en hög smärtintensitet. Smärtan har visat sig vara relaterad till andra aspekter av funktionshinder som exempelvis trötthet snarare än sjukdomsaktivitet. Vidare påverkar även smärtan patientens möjligheter att kunna utföra det han eller hon vill. Presentationen har sin utgångspunkt i projektet Tidiga Insatser vid Reumatoid Artrit (TIRA) som är ett multiprofessionellt projekt som startade 1996 i sydöstra sjukvårdsregionen. I TIRA-projektet inkluderades, mellan 1996- 1998, 320 patienter (TIRA1) i samband med diagnos av RA och följdes därefter regelbundet utifrån olika aspekter såsom genetiska markörer, sjukdomsaktivitet, funktionshinder (inklusive smärta), livskvalitet och hälsoekonomi. Mellan 2006- 2008, efter introduktion av biologiska läkemedel, inkluderas 522 patienter (TIRA2) i samband med diagnos och följdes utifrån samma struktur. Upplägget med de både kohorterna ger unika möjligheter att jämföra aspekter som exempelvis smärta hos dagens patienter jämfört med de som insjuknade tio år tidigare. Ett urval av patienterna i TIRA2 har även intervjuas om hur deras vardagsliv fungerar. Presentationen utgår ifrån data insamlad i TIRA och kommer att beröra i vilket grad smärta kvarstår hos dagens patienter med RA samt vad smärtan är relaterad till. Även patienternas beskrivningar av vad smärta är och hur den upplevs kommer att presenteras. Vidare kommer presentationen även att innehålla hur smärtan påverkar det dagliga livet och hur patienterna hanterar den. Slutligen kommer exempel ges på hur Svensk Reumatologis Kvalitetsregister (SRQ) kan användas i rehabiliteringen för att exempelvis följa patientens smärtintensitet över tid och även utvärdera smärtinriktade rehabiliteringsinsatser.