Patienters upplevelser av symptom och besvär samt dess påverkan på dagligt liv efter dagkirurgi
Om videon
Antalet dagkirurgiska ingrepp fortsätter att öka världen över. Trots detta är kunskapen om patienternas upplevelser postoperativt av symtom och besvär. nästan obefintlig. Det övergripande syftet med denna avhandling var att beskriva patienters upplevelser av symtom, andra besvär och deras inverkan på det dagliga livet vid tre tillfällen upp till tre månader efter dagkirurgi.
En genomgång och granskning av forskning, publicerad mellan 1992 och 2008 genomfördes initialt (Artikel I). Baserat på denna kunskap skapades en prospektiv design för att kartlägga 298 patienters symtom och besvär samt vilken inverkan dessa hade på daglig funktion upp till tre månader efter operation vid en dagkirurgi avdelning på ett sjukhus Sverige. Den första analysen var beskrivande och korrelerande, med fokus på patientens upplevda smärta, återgång till normal verksamhet och dagliga funktion över tid (Artikel II). Den andra analysen var beskrivande, med fokus på patienternas upplevelser och upplevda orsaker till kvarstående besvär efter dagkirurgi (Artikel III). Den tredje analysen var beskrivande och utfördes med hjälp av tematisk analys av två patientfall: en 70-årig pensionerad kvinna och en 37-årig man. I denna analys användes dimensionerna i en teori, the Symptom Management Theory, som en mall (Artikel IV). Följande parametrar utvärderades: symtom upplevelse, strategier för symtomlindring, utfall (hälsostatus) samt påverkande kontextuella faktorer relaterade till person, hälsa, sjukdom och miljö. Resultat i Studie I: Litteraturöversikten visade att patienter nästan undantagslöst rapporterar att smärta och andra symptom är som mest besvärande upp till 24 timmar efter utskrivningen och ofta kvarstår i sex dagar eller mer. Detta satte också ner förmågan att fungera i såväl yrkesrollen som andra sociala roller.
Resultat i studie II: På en numerisk skala (NRS) (0-10) skattade 55% (n = 127) av patienterna den värsta tänkbara smärtan som > 4 vid 48 timmar, 43% (n = 91) vid sju dagar och 34% ( n = 26) vid tre månader efter operation. Smärtan påverkade den normala aktiviteten till en grad av NRS> 4 vid 48 timmar och sju dagar, varefter den sedan avtog, men påverkan rapporterades fortfarande vid tre månader. Värsta tänkbara smärta vid 48 timmar korrelerade signifikant negativt med återgång till normal verksamhet inom sju dagar. Det innebar att det var möjligt att beräkna sannolikheten att återvända till normal verksamhet inom sju dagar efter operationen utifrån smärtintensiteten vid 48 timmar. Med ökande smärtintensitet vid 48 timmar, ju större risk var det att patienterna inte skulle kunde återgå till normal aktivitet inom sju dagar. Resultat i studie III: Varierande typer av besvär rapporterades av 118 patienter vid 48 timmar, 110 vid sju dagar och 46 vid tre månader efter operation. Upplevda orsaker till besvär vid tre månader var: typ av kirurgi, otillräcklig tillgång till vård eller information och/eller felaktig/ suboptimal behandling.
Resultat i studie IV: Kontextuella domäner, symptom upplevelser, symptom behandlingsstrategier och symptom utfallstatus användes för att illustrera den postoperativa situationen efter dagkirurgi. Kvinnan och mannen upplevde mild till svår smärta vid olika tidpunkter vilken störde deras vardagliga liv. Ingen av patienterna kunde återvända till sina normala verksamhetsnivåer inom sju dagar efter dagkirurgi. Strategier för att behandla symptom var nästan obefintliga eller otillräckliga.
En slutsats är att trots omfattande insatser, såsom riktlinjer för smärtlindring, kan människor lida under lång tid efter dagkirurgi.