Torsten Gordh – Analys av biomarkörer – en väg till bättre förståelse av smärtans patofysiologi och behandling?

Analys av biologiska markörer av olika slag är sedan länge en hörnsten i diagnos och uppföljning av de flesta av våra viktigare sjukdomar. När det gäller folksjukdomen långvarig smärta är situationen helt annorlunda. Biologiska markörer för att påvisa patofysiologiska mekanismer vid akut och långvarig smärta, och för att följa förlopp, har hittills inte använts alls i kliniken. Man har helt enkelt inte vetat vad som ska analyseras, och lämpliga känsliga metoder har saknats. Under de senaste åren har dock del nya analysmetoder blivit tillgängliga. Det rör sig om känsliga antikroppsbaserade tekniker som endast kräver någon mikroliters provvolym för analys av 90 olika markörer, och mass-spektrometri, där alla ämnen som har en laddning och en massa kan analyseras och identifieras.  

Dessa metoder börjar nu tillämpas inom smärtforskningen. I prover från patienter kan vi analysera de substanser som i cellförsök resp. djurförsök identifierats som betydelsefulla inom smärtforskningen. Kan djurförsökens förutsägelser bekräftas hos våra patienter eller inte? Inom forskningsprojektet Uppsala Berzelii Center for Neurodiagnostics försöker vi komma framåt längs denna väg - att studera förändringar i olika biomarkörer (cytokiner, kemokiner, tillväxtfaktorer, m.fl.), för att särskilja olika typer av smärttillstånd från varandra, och generera idéer om patofysiologiska mekanismer.

Hos smärtpatienter kan oftast inga patologiska förändringar påvisas med CT eller MRT. Om det vore möjligt, skulle avbildning av smärtsamma processer i de somatiska områden där smärta upplevs av patienten, innebära ett objektivt stöd för patientens smärtbeskrivning. Också denna fråga studeras i Berzelii-projektet, med användning av PET-CT imaging, med hjälp av olika PET-tracers.

I min presentation kommer jag att visa exempel på resultat som kan uppnås genom analys av biomarkörer i olika former (biokemiska resp. PET- imaging).